SLÄKTKRÖNIKA
Krönika nedskriven av Georg Gauffin (1866-?)
Manufakturisten Gauffin, dåvarande huvudmannen for en vallonsläkt, inf1ytnade till Sverige dr 1627 med Louis de Geer.
De manliga medlemmarna av släkten Gauffin ägnade sig sedermera under 1600- och 1750·ta1en i allmänhet åt militäryrket med anställning bl.a. vid Upplands regemente, Wästgöta ryttare, Livregementets husarer, och Nerike-Wermlands regemente.
Sven Adolf Gauffin, min farfars far, var, liksom sin äldre bror Carl Thomas, officer vid Livdrabantkåren. Sven Adolf var attacherad hos H.K.H. Hertig Carl av Södermanland. Han var gift med Fältintendent Wessels dotter Brita. Han hade en son, Carl Fredrik Gauffin, född 1797, död 1838, rådman i Stockholm och auditör vid Svea Artilleriregemente.
Sven Adolfs yngste son Gustaf Reinhold ,min farfar , föddes den 4.4.1799 , samma år som fadern avled . Änkan flyttade med den nyfödde tills1n fädernebygd i Västergötland och levde sedan där i mycket små omständigheter. Den unge Gustaf Reinhold undervisades först av enskild lärare i hemmet och sedan i Alinsås skola.
Han antogs 1 juni 1813 till elev Apoteket Kronan i Göteborg, som då innehades av apotekare Hans Jacob Cavallln ; avlade den 10.12.1818 i nämda apotek farmacle· studiosi-examen och anställdes där såsom andre receptarie . Han utbytte 1821 denna befattning mot receptarieplatsen å akademiapoteket i Lund, vilken innehades till juni 1826. I augusti 1826 begav han sig till huvudstaden för att avlägga apotekarexamen. I Stockholm bevistade han Berzelli föreläsningar och de botaniska lektionerna, de är enda, som den tiden voro avsedda for farmacie kandidater. Därjämte tog han enskilda lektioner for Kahlberg och Vosander. Apotekarexamen avlades den 27.5.1827 inför Berzelius. Farfar hade härvid samtligt kondition hos Apotekare Åberg å apoteket Markattan.
Efter avslutad apotekarexamen antogs han på hösten 1827 till receptarieplats på apoteket i Örebro och flyttade därifrån 1828 åter till akademiapoteket i Lund. Av apotekarna Cavallin och Colliander sattes han i stånd att 1828 1nköp apoteket i Simrishamn for ett pris av 10,000:- rdr. Han tillträdde det don 22.4.1829 v1d 30 års ålder. "lnventarierna å apoteket hade ringa värde, men det lilla varulagret var gott." Med en omsättning av 3,000:- rdr. och utan eget förlagskapital nödgades han underkasta sig energiskt arbete och stor sparsamhet för att kunna vinna framgång . Gåd inköptes och apotek ordnades därstädes efter bästa förmåga och den tidens måttliga krav. Apoteket vann allmänt förtroende och omsättningen ökades 2 o 3 gånger.
I augusti 1836 inköpte han å offentlig auktion apoteket i Kristianstad, Östra storgatan 8, efter apotekare Per Cronius och erhöll den 25.11.1836 privilegium därå. Medtävlare å auktionen voro apotekarna Forshaell, Strandberg, Reding och Richter samt apotekets dåvarande föreståndare Andr. Ericsson. Inköpspriset var 71,000:- rdr .
Då han tillträde apoteket, inskränktes firma, läge, lokaler och det hela omsättningen till det minsta möjliga. Kunderna expedierades genom luckor till on simpel portgång. Apoteket förvaltades på våren av arrendatorn, biträdd av en elev samt en artillerist och dennes hustru. Apoteket utvidgning och omdaning i största möjliga omfång blev genast anordnad och belönades genom stigande omsättning. Men apotekets läge Östra Storgatan 8 var utanför affärscentrum.
År 1825 hade Kommorcerådet I. Cronius lått bygga ett elegant hus å Västra Storgatan 29, varvid Hesslegatan anlades som tvärgata mellan storgatorna. Efter några år löste Friherrinnan Maria von Nolcken till sig fastigheten. 1842 köpte farfar den och ändrade bottenvåningen till försäljnings lokal. År 1846 flyttade apoteket dit. "Den blev Skandinaviens största försäljningslokal". I medicinska avdelningen var det en 11 m. lång disk mod plats for 100-tals kunder utanför disk. Dessutom fans det i norra delen av bottenvåningen en teknisk avdelning. Till apoteket hörde laboratorium och stora förrådsutrymmen. Apoteksbiträden antal ökades till 12 a 15. De tillhörde familjens hushåll. Detta hade därigenom 30 a 35 medlemmar. Där var det on väldig hemindustri. Det surrade ständigt som i on bikupa. Farfar och farmor satte fart på det hela. När farfar kl. 7 på morgonen gick ner i apoteket, hette det "Gubben kommer, gubben kommer!" Då gällde det att vara i rörelse, att springa och hämta någon eller röra i morteln. Annars small det. 0m någon kund gjorde anmärkning på medicinen hoppade farfar över disken och gav vederbörande on örfil. Allmänt jubel: "Det var slående bevis på att medicinen var bra."
Även barnen hölls i tukt och Herrans förmaning. Särskilt kunde icke overksamhet fördragas. Då small don genast. När farfar kom upp från apoteket för att äta middag, blev det oftast förhör med någon av barnen, medan farmor satt utanför dörren för att hindra passage.
En tidig sommarmorgon hörde man vaktrop från Norra Vall. 11 fångar hade genom skorstenen rymt från livstidsfängelse i Vallen, men n:r 12 , som var puckelryggig, hade fastnat i skorstenen och skrek på hjälp . Sedan letade vaktmanskap och skolpojkar efter fångarna, som gömt sig sädesfälten. Farbror Gustaf, som då var en 12 år, fick beröm av vaktbefälhavaren men stryk av farfar för olovlig bortovaro från hemmet.
Det stora hushållet krävde ordning och reda. Måltiderna åtos i två avlösningar. Det var servering nästan hela dagen. Hela djurkroppar styckades på stenbordet i köket. På nedre bottnen åt gårdssidan var den bageri och därbredvid strykrum och tvättstuga, en sömmerska sydde ständig underkläder, täcken stickades i hemmet . Badrummen var ständigt i bruk. Stor proviantering skedde i städerna liksom på landet ett per - tre gånger om året med mycken insaltning.
Kristianstad låg på on halvö, som norrifrån gick ut i ett litet innanhav: Hammarsjön. På södra spetsen av halvön vid stranden av Helga Å anlade farfar 1842 ett sommarställe för familjen å Helgenäs med litet lantbruk och ett laboratorium. Sjöfarten på Helge Å mellan Åhus och Kristianstad lämnade ert bidrag till godstrafiken. Ungdomarna roade sig stundom mod att gå på vattenskidor på ån. På vårsidan fingo korna simma over ån till det rika gräsbetet på Hedentorps ägor. De tre bostadsbyggnaderna på Helgenäs hade ett 20-tal rum. Vid ett tillfälle, då Carl XV var på besök på Helgenäs, fick farbror Gustaf tjänstgöra som kammarpage åt H.M. Det var sedan farbror Gustafs stoltaste minne.
År 1857 överlämnande farfar apoteket åt sin äldste son Georg och flyttade helt over till Helgenäs. Men just 1857 härjade en svår koleraepidemi i Kristianstad under augusti och september, varvid en femtedel av innevånarna i staden dogo. I dåvarande provinsialläkaren Lukas Andersson arbetsberättelse on denna kolerafarsot heter det bl.a.: "Ingen stadsdel skonades och med undantag av apoteket och några få andra hus i staden." Där borde dock smittofaran vara störst. Det var den goda hygienen, som räddade de inneboende i apoteksgården.
Farfar kom sedan att huvudsakligen ägna sig åt den kommunalförvaltningen. Då Sveriges städer i slutet av 1862 i stället för allmän rådstuga fingo stadsfullmäktige, invaldes farfar i denna representation Kristianstad. Han var där den förste som väkt en större motion. Han föreslog en allmän omorganisation av stadsförvaltningen och förenkling av skatteväsendet med noggrann bokföring. Det tillsatte också en kommitté, som under 1863 utarbetade nödvändiga bestämmelser i enlighet med motionen.
År 1863 dubbades farfar till vasariddare framför fronten av Kungl. Norra Skånska infanteriregementet.
År 1868 uthyrde farfar Helgenäs till en lantbrukare Krantz, som där ordnade tivolinöjen med uppträden i en paviljong 2 m. över marken. År 1871 såldes Helgenäs till sedermera general Sjöcrona
Själv flyttade farfar är 1868 b111 säteriet Ljungarum i Mellby socken av Kristianstad län men avträdde nämnda egendom 1873, varefter han bosatte sig för tredje gången lärdomsstaden Lund. Där byggde han sitt sista hem å Tomegapsgatan 13.