Christer & Elisabeth's hemsida

Förord

Ända sedan 1851 då August Renström erhöll lagfart på Kohlsäters bruk har hane ättlingar och ättlingar till brukspatron Gustaf Ullman på Nedre Kohlsäter haft mycket goda förbindelser.

Familjer på Övre och Nedre Kohlsäter, Stömne, Björnö och Skäggebol har under 122 år livligt umgåtts med varandra. Fasta vänskapsband har knutits mellan generationer av släkterna Renström, Frisell, Groth, Ullman, Hultkrantz och Gauffin!

Jag finner det därför helt naturligt, att i min Björnöbok också presentera en liten genealogi också över Övre Kohlsäters-släkterna. För att underlätta läsningen har de mest aktuella namnen numrerats.

Hjalmar Frisell på Övre Kohlsäter har bidragit mende väsentligaste underlagen till krönikan. Hans enorma kunnande i släktforskning har han oförbehållsamt ställt till mitt förfogande. Jag kan bara tacka!

Örebro 1 juni 1973

Tam Hultkrantz

En krönika över släkterna Frisell Groth och Renström

På I82O-talet ägdes Stömne av en välbesutten brukspatron vid namn Lars Ekelund (1764-1821), som var gift med Britta Maria Schultz (1763-1821). Han ägde också Bjurbäcken 1 östra Värmland, där han var bosatt. På Stömne hade han placerat sin son Jan Henrik Ekelund, en lättsinnig herre med större intresse för punschbål och kvinnor än för affärer! Denne var född 1798 och hade 1823 gift sig med Johanna Charlotta Warberg (1801-1871). Denne brydsamme situation som de små Varmländska järnbruken råkade in i vid denna tid i förening med Jan Henriks slarviga karaktär kunde givetvis bara resultera i en katastrof för den Ekelundska familjen.

Gäldenärerna påfordrade slutligen konkurs. Bland fordringsägarnauppträdde som oftast vid denna period grosshandlaren i Göteborg Sven Renström! Han inköpte Stömne bruk med allt underlydande 1834. Senare-skulle han ocksåförvärva Nedre Kohlsäters bruks konkursmassa!

Sven Renström tillskrev i detta läge sin gamle vän Erik Frisell, som då bodde på Kärrkil i ånimskog och erbjuder honom att överta Stömne. Så skedde redan samma år. Frisell hade under åren 1815-1828 varit förvaltare hos greve Posse på Upperud och önskade något eget.

Den detroniserade Jan Henrik Ekelund bodde sedan kvar i Skasås under många år och blev en ofta sedd gäst i det Frisellska hemmet. Han hade många barn med sin hustru - frånsett alla "på skogen". Samtliga de senare lär dock ha fått en s.k. vårdad uppfostran!

Medlemmar av den stora släkten Ekelund kom under 1800-talet genom flera giftermål att bli nära betydande med släkten Frisell, vilket framgår av det följande:

Släkten Frisell

Stammar från Fagerås i Frykeruds socken, Värmland. Urfadern var hemmansägaren Lars Larsson, gift med Annika Olsdotter.

De fick sonen Erik Frisell (1724-1789), möntserskrivare vid Nerike-Wermlands regemente och gift med Anna Helena Möller (1727-1800).

Dessa fick sonen Carl AxelFrisell, född 1757. Han var också mönsterskrivare och gift med Anna-Greta Westmark, född 1764.

Deras son var den ovan nämnde Erik Frisell (1789-1853), ekonomidirektör på Upperud och sedermera brukspatron och ägare till Stömne bruk. Han gifte sig med Hedda Ekelund (1785-1815), dotter till fä1tkamreren Daniel Ekelund,

född 1754 och bosatt på Steg på Dala Hans hustru hett Frisell och var kyrkoherdedotter från Högsäter i Dalsland och tillhörande den mycket utbredda och ansedda prästsläkten.

Fältkamrer Ekelund hade många bröder. Bland dem Gustaf Ekelund som var född 1772 och löjtnant vid Bohusläns regemente. Han fick elva barn. Ett av dessa var Daniel Ekelund. född 1811 och död i åmål 1882. Han var stadslikare i åmål och samtidigt regementsläkare vid VärmlandsFältjägare. Gifte sigmed Anna Frisell (nr 4), en dotter till brukspatron Axel Hjalmar Frisell på Stömne (nr 2) och faster till kapten Axel Frisell på Övre Kohlsäter (nr 5). Anna Frisells man var alltså kusin med sin hustrus mamma Hedda Frisell på Stömne, född Ekelund.

Brukspatron Erik Frisell och hans hustru Hedda fick fyra barn:

	1. Fredrik Frisell. Född 1819. Död ogift 1887. Han var jurist och bosatt i Göteborg. Hjälpte sin yngre bror Henning i dennes grosshandelsrörelse och deltog i upprättandet av det vidlyftiga testamente som den store donatorn Sven Rehnström efterlämnade.
	2. Axel Hjalmar Frisell. 1821-1901. Blev efter fadern brukspatron på Stömne. Gift med Amelie von Sydow, född 1845. Hon var dotter till övereten i Väg- och Vattenbyggnadskåren Carl Axel von Sydow, en synnerligen begåvad och dugande man, som var en av kårens stiftare och länge dess förste chef. Hans hustru hette Ekelund (!)och Amelie Frisells morfar Petter Ekelund, som var brukstjänsteman på Mölnbacka och dog ung i tuberkulos, var son till den redan ovan nämnde fältkamreraren på StigDaniel Ekelund och bror till Hedda Frisell på Stömne! När familjen Frisell i början av 1900-talet måste lämna Stömne inköpte Axel Hjalmar gården Kasensberg utanför åmål, där han också avled.
	3. Henning Frisell. 1824-1899. Grosshandlare i Göteborg. Gift med Alfhild Lindberg.
	4. Anna Frisell. 1826-1916. Gift med med.doktor Daniel Ekelund i åmål och regementsläkare vid Värmlands Fältjägare. Född 1811, död i åmål 1882.

Barn till Axel Hjalmar Frisell, brukspatron gå Stömne (2)

	5. AxelFredrik Frisell. Född den 12 augusti 1868, död 1957. Kapten i Värmlands regementes reserv. Lantbrukare, industriidkare, disponent för egendomen Kasensberg, Lilla Berg samt delar av Korsbyn och Vassbotten samt Kasenbergs gryn- och kvarnverk. Blev sedermera förvaltare av Övre Kohlsäter. Gift den 7 mars 1895 med Elin Renström (nr 27). Axel och Elin Frisell tillhörde författarens föräldrars trängre vänkrets och förekom ofta på Skäggebol och Björnö.
	7. Hedvig Frisell. Född 1872. Gift med kanslirådet Albert Lindhagen, en bror till den under början av1900-talet riksbekante borgmästaren i Stockholm. Paretfick flera barn, bl.a. den kändeidrottejournalisten och radioreporten Sven Lindhagen.
	8. Erik Hjalmar Frisell, född 1880. Kapten i artilleriet. Deltog i finska frihetskriget. Sedermera affärsman i Stockholm. Gift första gången 1904 med Lilly Olava Maria Maier, född 1882. Andra gången med Marianne Nygren, född 1916!

Barn till Henning Frisell grosshandlare i Göteborg (3)

(kusiner till kapten Axel Frisell (nr 5) på Övre Kohlsäter)

15. Erik Frisell, född 1859. Verkställande direktör i Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds järnvägar, ledamot av Kungl. Vattenfallsstyrelsen, styrelsemedlem i Luossavaara-Kiirunavara AB, RVO, RNO.

En dugande personlighet som-samlade en stor förmögenhet. Gift med Stina Waern.

	Deras barn (sysslingar till Erik, Hjalmar och Gösta Frisell)
	Karin Frisell, född 1887
	Sven Frisell, född 1994. Bosatt i London där han också avlider.
	Ragni Frisell, född 1896

16. Helena Frisell, född 1863. Gift med bruksägaren och riksdagsmannen Gunnar Ekelund(!) ägare av Hults bruk i östergötland. En nära släkting till Ekelundarna på Stömne.

Dagmar Frisell, född 1864. Gift med fabriksidkaren 1 Norrköping,Pehr Swartz.

Arvid Frisell, född 1869. Civilingenjör.

Gunnar Frisell, född 1875. Fil doktor.

Barn till Anna Frisell-Ekelund i Åmål (4)

(kusiner till kapten Axel Frisell (nr 5) på Övre Kohlsäter)

18. Olga Catharina Ekelund, 1851-1879. Gift 1875 på Stömne med Claes Christian Bratt på Brosäter, en underlydande gård till Sjönnebol. Claes mamma hette Lilliehöök och kom från Sjönnebol. En ogift broder till henne var fideikommissarie på denna gård men avled 1906, varvidClaes Christian Bratt blev insatt i hans ställe. Den sistnämndes far, Carl Mauritz Bratt kom från det gamla Brattska stället Furuvik på Näset. Hane äldre bror rådmannen i Göteborg -Johan Gustaf Bratt hade en dotter, Nanny född 1844, som gifte sigRinman och blev farmor till Joan Ullman i Göteborg! Joans farmor var alltså kusin till Claes Christian Bratt, vara hustru var kusin till kapten Axel Frisell på Övre Kohlsäter!! Olga Ekelund-Bratt dog helt ung 28 år gammal. Hon led av tuberkulos och avled efter en långvarig sjukdom på Stömne, där hon sköttes av Hjalmar Frisell på Övre Kohlsäter (nr 14) farmor Amelie Frisell.

Paret fick dock en son.

Claes Christian Bratt gifte sedan om sig med en fröken Liliehöök härstammande från Odenstad. Hon var dotter av en äldre broder till Malcolm Liliehöök, som gifte sig med hans första hustrus syster!

Se under nr 19

19. Anna Margareta Ekelund,1855-18B1. Gift med stort bröllop på Stömne med Carl Malcom Lilliehöök yngst av barnen till major Fredrik Gustaf Lilliehöök född 1802 och dennes hustru Augusta von Nolcken som övertog Odenstad efter Lilljebjörnarna 1840. Malcolm var då kapten vid Värmlands regemente men blev sedermera förste hovmarskalk hos Gustaf V samt ståthållarepå Stockholms slott och Drottningholm.

Erik Josef Ekelund, född 1860. Ogiftstadskonsulent

Alfhild Helena Ekelund, född1865. Gift med översten vid Upplands regemente Claes Sundin.

Barn till Axel Frisell på Övre Kohlsäter (5)

9. Erik Hjalmar Frisell. (Obs! Skall vara Axel Erik) Född den 19 september 1896. Civilingenjör. Anställd i USA, sedermera vid Karlstads Mekaniska verkstad och från 1931 inom åhlén & Holm i Stockholm.

Gift den 15 oktober 1923 med Gertrud (Gertie) Lindberg, född den 24maj 1898. Efter pensionering bosatt i Karlstad. Har sommarställe på Sågen under Kohlsäter. Hjälpte, författaren till en start i livet genom att ge honom anställning på Åhlén & Holm!

	Deras barn:
	10. Mona Frisell, född i USA den 17 juli 1925. Gift 1947 med Jan Axel Magnus Gauffin (nr 33), född den 14 april 1923. Detta par äger numera Övre Kohlsäter och bebor gården.
		Deras barn:
		Acki Gauffin
		Elisabeth Gauffin (författarens guddotter!)

	11. Birgitta Frisell. född 22.8.1933. Gift med Jean Paul Piffaretti och bosatt i Schweiz.

	10. Gösta Hjalmar August Frisell. Född den 8 juli 1899. Jur. kand. Häradsskrivarei Säffle. Gift islutet av 1940-talet med Kerstin. Död 1970. Mycket musikalisk. Otaliga är de gånger "Fisken" underhållit med sitt pianospel på Björnö- och Skäggebolssalongerna!
	14. Hjalmar Fredrik Frisell, född den 12 maj 1901. Genom gått Hvilans lantbruksskola och Konstfack i Stockholm. Förvaltade efter faderns död Övre Kohlsäter under något decennium. Kunnig släktforskare, konstnärligt lagd.>

Barn till Erik Hjalmar Frisell, kapten (8)

(kusiner till Erik, Gösta och Hjalmar Frisell)

	I första äktenskapet:
	Bertel Frisell, född 1905. Ingenjör i London. Gift med Helen Smith.
	Gunnel Frisell, född 1906. Gift med konstnären Erik Hallström, Stockholm.
	I andra äktenskapet:
	Agneta Frisell, född 1940 då fadern var 60 år!
	Ingela Frisell, född 1943 då fadern var 63 år!!
	Helena Frisell, född 1945 då fadern var 65 år!!

Släkten Renström.

Namnet Renström tog en ung präst av sitt fädernehemman Renstrand i Boda socken, Värmland. Hans föräldrar var bondfolk men en av deras många söner, Anders Renström, fick studera till präst och blev komminister i Blomskog 1762. Han gifte sig med prästdottern Maria åman i Brunskog. Paret fick fem barn, varav här endast nämns:

Anders Renström, född 1758. Gift med Elisabeth Rudberg. Inspektor på Uggleberg på Näset och senare på Strömsberg i Tösse hos friherre Fleetwood.

	Deras barn:
	20. Sven Renström, 1793-1869. Grosshandlare i Göteborg. Den store donatorn, vilken finns omskriven i Linus-Brodins Gillbergabok och även i kapitlet om Kohlsäters bruks historia i denna bok!
	21. Carl Johan Renström, född 1794. Posttjänsteman i Karlstad.
	23. Anna Christina Renström, född 1798. Gift Hammarlind
	24 August Renström, född 1811. Brukspatron. ägare av Övre Kohlsäter. Sålde Nedre Kohlsäter till brukspatron Gustaf Ullman. Gift 1862 med Sophia Groth, född 1836 och vid giftermålet alltså tjugofem år yngre än sin make! Död på Övre Kohlsäter i september 1878 sextiosex år gammal, då Sophie endast var fyrtiotvå år. Hon levde sedansom änka på gården, där hon satt i orubbat bo under femtiofyra år och avled först 1932 vid 96 års ålder.
		Deras barn:
		24. Stina Renström, född 1861. Ogift. "Hemmadotter". Umgicks mycket på Nedre Kohlsäter och under senare år med Ullmans i Göteborg och författarens mormor Elisabeth Ullman. Bodde på somrarna på Övre Kohlsäter.
		25. Anders Renström, född 1668. Ogift, hovrättsråd i Svea hovrätt i Stockholm. Bodde på somrarna på Övre Kohlsäter.
		26. Hugo Renström, född 1870. Ogift. Köpman i Göteborg, där han sysslade med tobaksaffärer Bodde på somrarna på Övre Kohlsäter men också hos Jonsoch Thyra Ullman i villa Siesta på Lyckorna.
		27. Elin Renström, född 1872. Död 1957. Gift med kapten Axel Frisell (nr 5). Detta par förvaltade för syskonens räkning Övre Kohlsäter, där de också var bosatta till sin död.

Släkten Groth.

Brukspatron Groth som ägde Carlfors järnbruk i Sillerud var gift med en flicka åbergfrån den ansedda borgarsläkten i åmål. Han hade tidigare varit inspektor på Hillringberg. Hade stora ekonomiska bekymmer och avled tidigt.

Deras barn:

28 Erik Gustaf Groth, född 1801. Växte upp på det oansenliga järnbruket Carlsfors men föddes på Hillringsberg. Blev student Uppsala 1819 och vice pastor i sin hemsocken Silbodal 1826. Kom 1836 till Töcksmark. Avskedades från tjänst och ämbete 1844

Gustaf Groth tog en fil.mag. examen och disputerade i ämnet "minhemska träd och buskar som förtjän att odlas", ett kunskapsmått som hade litet att göra med teologi och prästämbete! Men på den tiden var det inte ovanligt att man prästvigdes ovanpå detta föratt sedan kallas till pastoradjunkt någonstans där kyrkoherden var gammal och orkeslös.

Gustaf Groth ansågs vara en rikt och mångsidigt begåvad man. Musikalisk och en god talare. Men han saknade karaktärsfasthet och balans, vilket ledde till en tragedi. Han misskötte tidigt sin tjänst på flera sätt, bl.a. dryckenskap och blev redan 1836 av Domkapitlet dömd till tre månaders suspension. Som ny utnämnd komminister i Töcksfors nekade han i sin halsstarrighet att flytta in i anvisad tjänstebostad och kom för första gången på kant med sockenstämman och de bestämmandebönderna.

1839 nämner ett protokoll ur sockenstämmanom hans vanvård av bostaden, vilket gav domkapitlet anledning till ytterligare erinringar och undersökningar av hans vandel. I samband därmed uttalades också "att han väckt anstöt genom att han inte levde tillsammans med sin hustru - och efter egen utsago ej heller ämnade göra det!". I protokoll från 1841 förklarar sockenstämman "sej ej vela se honom vidare på grund av hans lättsinniga uppförande".

Hjalmar Frisell har av gamla ortsbor hört berättas att Gustaf Groth - stärkt av traktering på begravningar och andra kyrkliga högtider - arrangerade smärre slagsmål, i vilka han för det mesta avgick med segern, då han var utrustad med goda kroppskrafter och hade ett häftigt temperament! Det är ju inte att förvåna, att Domkapitlet slutligen fann hans uppträdande så kompromenterande, att han 1843 dömdes till "tjänst och ämbete förlustigt". Groth förkrossades dock inte av denna dom. Inte heller förlorade han sin oppositionslusta. Svea hovrätt upphävde nämligen domen och ersatte den med sex månaders suspension! Emellertid förmåddes han då av kollegor att själv begära sitt avsked.

Han bosatte sig i hemmanet Bryngelsbyn strax söder om Carlfors bruk, därfamiljen Groth disponerade en bostad eller fastighet, och drog i sitt utblottade tillstånd sysslolös omkring i bygden. Genom kyrkoherdens försorg gick en subskriptionslista runt i trakten "så att nödiga klädespersedlar kunde inköpas".

När frågan om framtida understöd kom upp i sockenstämman svarades att:"Groth som varande i sina bästa år med full arbetskraft kunde söka försörja sig själv" och stämman nekade till att utbetala underhåll. Därtill önskade man att "i sina hus icke vidare vara betungade av hans besök, så som hittills skett".

Lika avisande förhåller sig församlingen när hans stackars hustru senare anhåller om ett ringa understöd. Vid en förnyad anhållan rörande hennes nödläge, där hon bifogar "intyg om sjuklighet och brist på levnadsmedel" svarades med en enhällig deklaration "att om lagen tvingade dem att ge

henne fattigvård, så lämna vi henne icke annan försörjning än våra fattighjon - nämligen rote över hela socknen och såsom en följd härav skulle alla hennes ägnades kvarlåtenskap tillfalla Töcksmarks sockens fattigkassa". Det var hårda linjer emot den f.d. Prästfrun.

Gustaf Groth, alltmera alkoholiserad fortsatte sitt ambulerande levnadssätt. En dag senhösten 1852 kom han till Töcksfors lindrigt nykter och därtill svårt sjuk. Han omhändertogs men avled efter några få dagar. När han begravs i Töcksmarks kyrka samlades en stor menighet för att säga sin olyckliga präst ett sista farväl.

Hjalmar Frisell berättaratt hans mormor Sophie Renström med stor förtrytelse men ändå försynt berättade om den sorg och förnedring hennes farbror drog över hela släkten. Kanske kunde man ha väntat, ett Gustaf fått mera stöd från sina nära anhöriga men hans tragedi sammanföll med Groths och Carlfors bruka svåra ekonomiska obestånd. Konjunkturerna var urusla för de små bruken och Gustafs föräldrar gick bort, när dans yngsta syskon voro helt små.

Gustaf Groth gifte sig med en dotter till en sjökapten Backman i Uddevalla. Med henne hade han fem barn varav dock endast tre uppnådde mogen ålder.

	Deras barn:
	Edla Groth, som utvandrade till Kansas i U S A med sin make, smedmästaren Johan Alderin. (Hjalmar Frisell antyder att hon kan vara anmoder till rymdfararen!)
	Serafia Groth. Gift med hantverkaren vid Snarkils bruk Olof Snarfält. Om henne sägs, "att hon var den vackraste som gått genom Silleruds körkedörr". Detta skedde 1848. Hon blev mor till kyrkoherden i ånimskog Alfred Groth, vilken alltså var en syssling till Elin Frisell. Han tog under studieåren sitt modersnamn.

29. Carl Petter Groth född 1803. Fick vid föräldrarnas frånfälle tidigt ta vid på Carlfors, där han bodde med sin hustru född Wennersten. Parets alla barn föddes också på bruket.

Redan 1845 var den ekonomiska situationen på Carlfors hopplös och familjen måste lämna allt. Carl Petter flyttade då som arrendator till egendomen Kyrkerud söder om årjäng. Därefter flackade han som arrendator runt på gårdar i västra Värmland och hamnade till slut på Emilsdal i Gillberga socken.

Deras barn:
30 Sophie Groth. Gift med August Renström. (se nr 24!) Sophie fick på grund av faderns dåliga ekonomi livnära sig som guvernant på herrgårdarna. Hennes mor, som kom från en tämligen välsituerad präst-och ämbetsmanna- släkt lar enligt uppgift ha lidit mycket av den uppkomna misären. Föräldrarna hamnade som gamla i Gillbergs, förmodligen genom förmedling av farbrodern Janne Groth som arrenderade Torp. På Emilsdal lärde hon känna sin make, som ju bodde på Övre Kohlsäter och på Emilsdal gifte hon sig också.
31 Carl Magnus Groth. Blev läkare och barnmorskeprofessor. Gifte sig med en fröken Schubert från Stockholm, vars far var en framgångsrik hantverkare. Han började sin bana som plåtslagare just när Stockholm i slutet av 1800-talet började expandera till en storstad. Han var med och byggde östennalm och blev mycket förmögen.
	Deras barn:
	Britta Groth 1884-1958. Adoptivbarn. Gift 1917 med fil. doktorn och överintendenten på Nationalmuseum Axel Gauffin, född den 1 juli 1817.
		Deras son:
		Jan Gauffin, född 1923 är gift med sittsysslingbarn Mona Frisell (Se nr 101). De äger och bebor Övre Kohlsäter.
Ytterliggare en son Groth blev akademiker och tog en filosofie grad. Hjalmar Frisell skriver till författaren, att han är förvånad över att båda hans mormors bröder erhöll akademisk utbildning. Enligt mormoderns uppfattning var allt tal om pengar och familjeaffärer strängt sekretessbelagt, vilket också beredda Hjalmar Frisell stora svårigheter, då han sökte få en riktig bild av händelserna. Han är dock fullt klar över, att det i Sophie Renströms attityd inte låg något medvetet hemlighetsmakeri. Det var helt enkelt en slags skuldkänsla som tryckte henne genom hela hennes långa liv gentemot sin omgivning. Själv hade hon utan egen förskyllan eller värdighet genom äktenskapet med en mycket äldre man kommit ärva en ansenlig förmögenhet.

32. Janne H. Groth, född omkring 1809 Död på Torp i Långseruds socken 1876. Var arrendator på Torp långt innan Sophie Groth blev fru Renström på Övre Kohlsäter. Han hade mycket att göra med brukspatron Gustaf Ullman på Nedre Kohlsäter.

	Hans son:
	Otto Groth. Marinläkare. Gifte sig på Övre Kohlsäter med en husmamsell där, en fröken von Heland från Bäck i By socken. Hon var brorsdotter till kapten J.W. von Heland på Kastensbol i Långserud, som var gift med Erik Gustaf Geijers syster Lotten. Danne Heland blev f.ö. svärfar till "Fredrik på Ransätt" Otto Groth var en av flera söner till Janne.

	33. Christian Groth. Kanske den dugligaste och mest framgångsrika av bröderna Groth. Han bodde en tid efter familjens upplösning och sorgliga avflyttning från Carlfors på den lilla gården Norekärn. Senare köpte han älvvik i Gillberga, där docenten Ljungman nu bor! Christian Groth hade mycket att göra med J.F. Wennerlöf på Björnö, vilket framgår av den senares kassaböcker!
	34. Lennart Groth. Fick trots familjens urusla ekonomi tillfälle att studera.Han tog sina examina och blev slutligen lektor i Karlstad i latin och grekiska. Han var teolog och prästvigd och med hans teologie lektorsbefattning följde också förmånen av ett prebende på Hamarön. Gift med en bruks-

Slutord

Sista sidan saknas i en inbunden bok. Tom band in flera böcker själv efter ha gått kvällskurser. Numreringen är det mycket fel i och dubletter samt att en del saknas men jag låter det vara.

Släktskapet med Buzz Aldrin stämmer troligen inte. Enligt Wikipedia är hans farfar Karl Johan Aldrin var född 1866 i Stjärnsfors bruk i Norra Råda socken, men utvandrade till USA där han blev smed i Worcester, Massachusetts. Hans farmor var född i Hara i Ekshärads socken.

Den Johan som Hjalmar säger är släkting är troligen född i början på 1800-talet enligt en släktforskning som Carl Petter gjort med son Carl Magnus, (se pdf) där inte ens hon finns med som syster till Carl Petter.

Christer Lundin

Stockholm, 2013-04-08

Tillbaks

Christer Lundin